Tråkiga besked för
gravida och föräldralediga

Den nye Diskrimineringsombudsmannen, före detta Jämställdhetsombudsmannen, har ­för­lorat ett mål om könsdiskriminering.
Kvinnan som målet gällde är anställd på ett företag som tillämpar en pensionspolicy. Den innebär att ­företaget dels betalar löneutfyllnad vid sjukdom, dels varje månad betalar in en pensionspremie för de anställda. Den aktuella tvisten gällde dels löneutfyllnad vid havandeskapsledighet, dels premieinbetalningar av pension vid föräldraledighet.

Först en bakgrund: En kvinna som väntar barn och som på grund av graviditeten inte kan utföra fysiskt ansträngande arbete har rätt att bli omplacerad till ett mindre ansträngande arbete. Om detta inte är möjligt och arbetsförmågan är nedsatt till minst en fjärdedel, har kvinnan rätt att vara tjänstledig, så kallad havande­skapsledighet. Under den tiden får kvinnan havande­skapspenning med en ersättning som motsvarar sjukpenningen.

Kvinnan som målet gällde var först sjuk under sin graviditet. Då fick hon löneutfyllnad enligt före­tagets pensions­policy. Därefter fick hon havandeskaps­penning. Men under den tiden betalade inte företaget ut någon löneutfyllnad. När kvinnan sedan födde sitt barn och blev föräldraledig, betalade inte företaget in någon pensionspremie för henne.
Var det könsdiskriminering att kvinnan varken fick löneutfyllnad när hon hade havandeskapspenning, eller pensionspremie under föräldraledigheten?
För att svara på det måste man först ta reda på om den som är sjuk och har rätt till sjukpenning och den som är gravid och har rätt till havandeskapspenning befinner sig i en jämförbar situation.
AD tog då fasta på att rätten till havandeskaps­penning bygger på att den minskade arbetsoförmågan utgår från graviditeten i sig, och inte att den gravida kvinnan är sjuk. Rätten till havandeskapspenning uppstår ju först när arbetsgivaren inte kan erbjuda ett mindre ansträngande arbete.  
Grunden för ledigheten var alltså inte sjukdom och då var hennes situation inte jämförbar med en arbets­tagare som är sjuk och får sjukpenning.
Det var alltså inte könsdiskriminering att arbets­givaren upphörde med löneutfyllnaden.

Pensionspremien då, hur var det med den?
Ja, även här förlorade DO. Föräldraledighetslagen säger att en föräldraledig inte får missgynnas när det gäller lön eller andra anställningsvillkor. Kvinnan var i och för sig missgynnad. Hon förlorade ju premien. Men det finns ett undantag i samma lag som innebär att det inte är missgynnande om en utebliven lön eller förmån är en nödvändig följd av ledigheten.
AD uppfattade pensionspremierna som en form av lön. Den baseras på den lön som betalas ut varje månad. ­Deltidsanställda får lägre premie än heltidare, andra tjänstlediga får inte heller någon premie. Om ingen lön betalas ut, blir det heller ingen premie.
I ett sådant fall är de uteblivna inbetalningarna en nödvändig följd av ledigheten. Arbetsgivaren hade därför inte missgynnat kvinnan.
Det är dock viktigt att komma ihåg att det kan finnas kollektivavtal som ger bättre skydd än det här företagets pensionspolicy och som innebär att den som har havandeskapspenning eller är föräldraledig av andra skäl kan få löneutfyllnad eller andra förmåner.